Nu är det bara tre dagar kvar till Nordic Battle Group och inryck på Trängregementet i Skövde. Sedan september har jag gått och längtat. Sett fram emot att skicka in ansökan, och bli antagen. Och väntan på inryck. Först var det spännande. Vilket äventyr! Dra på M90 igen och ge gärnet. Dra på röda-korsetbindeln över armen och lösa uppgiften. Nu känns det pirrigt. Hur blir plutonen? Kommer jag att trivas? Kommer jag bara ihåg värnpliktens trevliga stunder?

Nu känns det ialf som julafton. Eller dagarna innan en efterlängtad resa, eller inför första festivalen. Väntar, längtar och njuter.